Bååtska palatset

Bååtska palatset på Blasieholmen är en av Stockholms mest välbevarade byggnader från stormaktstiden. Uppfört på 1660-talet för riksskattmästaren Seved Bååt och ritat av Nicodemus Tessin d.ä., är det idag känt som säte för Svenska Frimurare Orden – och ett arkitektoniskt mästerverk med en historia som sträcker sig från kungamakt till ceremoniell ordenskultur.

Bååtska palatset – stormaktstidens arkitektur med frimurarhistoria

Vid Blasieholmens kaj, bara några minuters promenad från Nationalmuseum och Kungsträdgården, ligger ett av Stockholms bäst bevarade stormaktstidspalats. Bååtska palatset började uppföras på 1660-talet för Seved Bååt, dåvarande riksskattmästare, och ritades av den välkände arkitekten Nicodemus Tessin d.ä.

Palatset representerar tidig barockarkitektur i svensk tappning, med influenser från kontinentala palatsbyggnader. Exteriören är balanserad och stram, men med eleganta detaljer som stuckatur, putsade fasader och symmetrisk uppbyggnad – tydligt formad av tidens smak för representation och makt.

Från privatpalats till frimurare

År 1874 köptes Bååtska palatset av Svenska Frimurare Orden, som än idag har sin storloge och administrativa verksamhet i byggnaden. I samband med övertagandet genomfördes en omfattande ombyggnation och utvidgning av fastigheten, som då fick flera nya ceremonisalar i olika historiserande stilar.

Bland dessa märks framför allt:

Riddarsalen – en sal i nygotisk stil, med höga valv och ceremoniell inredning
Johannessalen – inspirerad av klassisk tempelarkitektur

Palatset är idag stängt för allmänheten, men visningar erbjuds vid särskilda tillfällen, då man får ta del av både byggnadens arkitektur och Frimurareordens verksamhetshistoria.

Arkitekturen – en länk mellan 1600-tal och 1800-tal

Ursprungsbyggnaden från 1660-talet är ett av få bevarade exempel på privatpalats från stormaktstiden i Stockholm. Den ursprungliga planlösningen och flera interiörer är delvis bevarade, vilket ger byggnaden ett särskilt kulturhistoriskt värde.

De senare tillbyggnaderna från 1800-talets slut, ritade av Johan Erik Söderlund och Fredrik Wilhelm Scholander, ger palatset en ovanlig karaktär där barockens fasad möter 1800-talets symboliska rumskultur. Resultatet är en unik sammansmältning av politisk historia, arkitektonisk kontinuitet och ordensliv.

Vad är Svenska Frimurare Orden?

Svenska Frimurare Orden, grundad 1735, är ett av Sveriges äldsta och mest välkända ordenssällskap. Det är en kristen sammanslutning med målet att främja personlig utveckling, moralisk reflektion och välgörenhet. Frimurarna arbetar enligt ett gradvis inlärningssystem, där medlemmarna genomgår olika nivåer av utbildning och ceremoniella ritualer.

Orden har idag omkring 14 000 medlemmar och är organiserad i över 40 loger i Sverige och Finland. Den svenska frimurarverksamheten är unik i världen genom sin tydliga koppling till luthersk kristen tradition och sitt rika symboliska arv.

Bååtska palatset på Blasieholmen i Stockholm fungerar som storloge och nationellt centrum för Frimurareorden. Här hålls gradgivningar, logemöten, högtidssammankomster och föreläsningar, och byggnaden är ett nav för frimureriet i Sverige sedan slutet av 1800-talet. Vid särskilda tillfällen erbjuds guidade visningar för allmänheten, då besökare får möjlighet att ta del av både arkitekturen och ordens kulturhistoriska roll.